Alvin åkte till sin pappa igår, alltid lika jobbigt första dagarna då han åkt... Ingen som kommer och väcker oss med pussar och kramar eller en massa bilkörande i sängen. Och aldrig vänjer man sig heller vid denna saknad...

Pytte har då vaknat och det känns som att h*n gör allt för att försöka ta sig ut! Jisses vilken aktivitet. Pappa Rickard fick sig en spark i huvudet då han kelade med lill*n. Nu har h*n för övrigt massa hicka också, inte ovanligt nu för tiden.

Hade från söndag till onsdag en massa Förvärkar och sammandragningar. Fick inte sova många timmar dom nätterna. Men nu har det varit lugnt sen dess vilket känns skönt. Magen tycker jag dessutom har sjunkit ner en massa, vilket både jag och min BM tycker är lite tidigt.
Men vem vet, rätt som det är har vi räknat fel på datum då lill*n blev till ;)
Ut ska h*n vilket som :) Och efterlängtad är h*n, både från mig och Rickard. Vill helst att tiden ska gå fortare.

Idag blir det att bara umgås med min älskling så mycket det går. Ska fixa till oss nån påskmat också.