Då jag ändå inte kan sova kan jag skriva ner det jag tänkt göra länge. Min förlossningsberättelse.

Alice var beräknad den 3 juni. Alvin åkte till sin pappa den 1 juni. På kvällen sa jag till Rickard: nu kommer säkert pytte imorgon bara för att slarv har åkt och det blivit lugnare...
På lördagen vaknar jag med Förvärkar, som jag visserligen haft i några veckor innan men nu hade dom ändrat karaktär. Så jag sa till Rickard att det kan vara nåt på G eller så är det inte det. Dagen gick. Vid två ringde jag förlossningen och hörde lite hur det ska kännas osv( hade helt glömt från förlossningen med Alvin). Hon sa att när du inte kan prata igenom värkarna ska vi komma in. Jag sov då hela eftermiddagen. Både jag och Rickard. Jag tog ett bad vid 19. Efter det blev det värre. Så vid åtta ringde vi brorsan som fick hämta oss (bilen gick sönder dagen innan). Vid halv nio var vi inne på förlossningen. Fick ligga med CTG till kvart över nio. Då var värkarna så intensiva att jag skakade av smärta vid varje värk. Underbara Rickard höll mig i handen hela tiden.

Vi fick komma in i ett rum och då tog jag lustgas på en gång. Jag ville ha ryggbedövning men hon tyckte inte att jag behövde det då jag klarade min första förlossning på bara lustgas. Vid kvart över tio var jag öppen 6cm. Barnmorskan sa att hon skulle komma in kvart i elva igen och hade inte vattnet gått då skulle vi ta hinnorna. Halv elva gick vattnet. Tjugo över elva kom krystvörkarna och halv tolv var prinsessan ute. Jag låg på sidan så jag hade Rickards lugnande ord i mitt öra hela tiden.

Det var en riktigt häftig upplevelse att få vara med på riktigt denna gång. Jag ville gå hem två timmar efteråt!