då kommer jag att smyga upp från sängen nästan naken, jag kommer aldrig mera hit igen. Ingen kommer nånsin våga fråga mig; vart kommer du ifrån?

Trött är bara förnamnet idag... idag skiner solen iaf så då Alvin ätit upp sin frukost blir det en promenad.

Imorgon kommer Rickards mamma upp för att hälsa på i helgen. Ska bli kul! och även skönt att få bli bortskämd med mat och grejer, sån är hon och sån Mormor/farmor vill jag också bli. Skönt att få bli ompysslad ibland. På fredag åker dock Alvin till sin pappa, usch vill inte ens tänka på det ens.... så trist... Jag skrev även ett sms till den där mannen och frågade vilken tid han ska hämta på fredag och det blir alltid samma svar: när jag vaknat, vid två.typ. inte ens nu under sommaren då han är ledig kan han ta sig tiden att hämta honom tidigt (det är för Alvins skull jag vill att han ska.hämta honom tidigt, Alvin vill till sin pappa och går och väntar hela dagen annars). men det vet man ju själv då man var liten och väntade på nåt, tiden gick vääääldigt långsamt. Jag är så less den där mannen att jag inte ens orkar lägga energi på att ens svara honom längre på hans idiotsms, jag väntar och hoppas Alvin inser tids nog vilken egoistisk pappa han har.

Jag känner mig bara så besviken på en massa vänner runt om mig som jag trodde fanns där. Det känns som att jag har stängt av och bara kan hugga tillbaka på allt dom säger, men så är det så, varför ska jag bry mig om jag inte får nåt tillbaka? Ibland undrar jag vad jag själv gör för fel då vänner drar sig undan. Men jag kan ju inte veta om dom uppfattar att jag gör nåt konstigt om ingen säger nåt. Människor är så jäkla fega och vågar inte ta konflikter så dom drar sig undan istället. Är så less på sånt. Och dom vännerna som jag verkligen trodde jag kunde lita på hör inte ens av sig längre. Nä men.bitter? ja lite....



Jag är så tacksam över min familj, över mina barn. Jag klarar mig bra med dom än med en massa vänner som sticker mig i ryggen då dom känner för det.
Känns bara så tråkigt att jag är just en sån vän som aldrig skulle vända nån ryggen sådär, för att jag själv känner för det. Jag stannar kvar, vad det än gäller men då är det oftast jag som blir sårad också. Jag säger till mina vänner vad jag tycker och sen finns det dom som kan ta det, dom är jag så tacksam över, och dom som är så fega att dom vänder ryggen till. Jag tycker det är bättre att ha en öppen relation med mina vänner, där man kan säga vad man tycker till varanDra utan att man för det behöver trycka ner varandra. Då tror jag på att en vänskap kan hålla.

Nä nu ska jag njuta av dom som finns i min närhet och skaka av mig det andra.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0